Jag hatar när jag är halvsugen på att skriva, och skriver. Oftast är det ju inte själva handlingen i sig som är tråkig utan produkten; det blir oftast jordens tråkigaste texter. Se inlägget nedan till exempel.
Jag har lite skrivkramp, men dessto flera idéer i huvudet om vad jag vill skriva. Jag har inte kommit på mina slagord, eller sammanhanget än bara.
Sen har jag funderat lite, jag bytte ju blogg, jag blev less och ville börja på ny kula. Vilken kula, och hur vill jag har det den här gången? Risken blir, förmodligen, att det blir samma visa igen. Jag vill ha den här bloggen precis som mitt dagboksforum där jag skrivit i typ tre år. Den stämningen vill jag ha, jag gillar mitt dagboks-jag bättre än blogspot-jaget.
Jag gillar det hära med att dra the whole truth and nuthin but the truth, men jag vet ju inte riktigt? Det här är min officiella blogg, den adress jag lämnar ut till höger och vänster, så var det inte med den andra (dock så, är man inget rötägg är det en baggis att få tag i den via den här bloggen).
Jag vill känna mig helt bekäm med att faktiskt få ur mig all straight allt som kommer ur fingrarna, utan att bli dömd eller missförstådd, men gärna med en twist av respons. Läs det hela plain. Förstå mina metaforer, specellt då jag bäddar in händelser eller känslor i något helt annat, om än något tydligare. Get me. Och nu har jag en ny blogg, med en ny stämning.
Idag har jag lyssnat på the Animals 'Don't let me be understood' och 'Its my life' på repeat, hela tiden då jag kunnat vara civil. Jag gillar inte riktigt att jobba och representant för grejer och inte kunna få spela ut mitt hela register när jag känner för det, jag gillar heller inte att inte få jobba i mina privata kläder. Men jag får stash, så jag sänker mig, och prioriterar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar