Dear company I LOVE YOU + det är angst jag vill ha

Shiiit, jag älskar mitt umgänge, de är så smarta och coola, så snygga och så mycket bättre än alla andra. De är mig jämlika. Im yours to keep if you want to.

Jag kollade på en jättejättefin lägga idag. Imorgon får jag veta om den blir min första augusti.

Ligger till sängs med bullar, bulgur i soja och nina hemmingsson. Jag tröttnar aldrig på 'Jag är din flickvän nu', bara titeln är så klockrent jävla rolig, och kvinnan kan sin ångest, precis som jag kan min. Prestationsångest stavas den. Ojojoj. Den är light, och periodsvis kommande, men never ending som det tycks.
Jag sätter mig på höga hästar, för att jag kan, men förväntar alltid mera mest av mig själv, orealistiskt mycket och det är påfrestande. Dock så, oerhört produktivt. Misär, tristess och separations- och just prestationsangst gör min själ kreativ, precis som med de flesta.
Som nu, då det flyter så jädra fint(non stop), har jag inget av det där virvlande skriveriet i fingrarna. C'est boringe! Jag tror jag får bli tillsammans med någon jag inte gillar för att bli lite kvävd och trängd, och sedan kunna spruta ur mig de vackraste av allster, de skarpaste av pikar och de mest poängterande texter. Ty som nu, har jag inget att dra valser om. Je suis tom, och fylld till bredden, jag är alltid en sån muntergök, men jag älskar kreativa misärstunder, att få skriva av mig allt. Och nu vill jag ha en sån. GE MIG. Det ligger så mycket här och sjuder, jag vill koka över och sprängas, av med locket i ett skräll, men jag har sån skrivkramp att det inte rikigt kommer ut.

Jag förstår nu vad M menar med att han 'vill må dåligt'.

Tjing, himlen väntar